En s.k. registertopsning innebär att man gör en kroppsbesiktning genom salivprov i syfte att göra en DNA-analys av provet och registrera DNA-profilen i det DNA-register eller det utredningsregister som förs enligt Polisdatalagen. Det får göras på den som skäligen kan misstänks för ett brott på vilket fängelse kan följas.

Kroppsbesiktning utgör ett allvarligt intrång i den personliga integriteten. Det får därför endast göras om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde eller något annat motstående intresse. Det ska således göras en proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall.

Registertopsning får således inte göras i de fall där det brott som misstanken omfattar ter sig så bagatellartat att påföljden kan antas komma att stanna vid böter. Då det är svårt att göra bedömningar på stående fot bör utgångspunkten vara att registertopsning inte ska ske vid utredning om brott för vilka föreskrivs böter eller fängelse i högst sex månader. Det har fastslagits i flera tidigare JO-beslut.

JO riktar nu kritik mot Polismyndigheten på en rad punkter. Den tyngsta kritiken grundar sig i att Polismyndigheten gjorde just en registertopsning trots att påföljden kunde antas komma att stanna vd böter, och under inga förhållanden mer än sex månader.

Polismyndigheten kritiseras även för bristande dokumentation, dvs för att inte ha dokumenterat de iakttagelser som gjordes och som låg till grund för ingripandet. Polismyndigheten kritiseras därtill för att inte ha genomfört någon ögonundersökning, som är en mindre ingripande åtgärd, innan man fattade beslut om provtagning. I enlighet med proportionalitetsprincipen ska en mindre ingripande åtgärd alltid användas i första hand.