Som asylsökande har du rätt till dagersättning under förutsättning att du inte har några egna pengar eller andra tillgångar och inte heller har någon annan inkomst. Dagersättningen varierar beroende på vilket boende Migrationsverket ordnar. Om du blir placerad på ett boende utan mat kan du få som högst få 71 kronor per dag. Om du bor på ett boende med mat får du som högst 24 kronor per dag. Barn får betydligt mindre pengar än vuxna, och om en familj har fler än två barn får de bara halva normala dagersättningen för resterande barn.

Dagersättningen ska täcka kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Dagersättningen kan sänkas om Migrationsverket anser att den asylsökande inte medverkar till att klarlägga identiteten eller försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla sig undan, eller på annat sätt inte samarbetar med Migrationsverket.

Utöver dagersättning kan asylsökande under mycket speciella omständigheter få ett så kallat särskilt bidrag. Det kräver att personen har ett mycket starkt behov av något, exempelvis glasögon, barnvagn eller varma vinterskor, som inte täcks av dagersättningen. Man får bara bidrag för de billigaste alternativen.

Föräldrarna till ett asylsökande barn på tre år ansökte i november om särskilt bidrag till jacka, skor, overall, vantar och mössa. De uppgav att de gamla kläderna var trasiga och skorna hade hål. Vid ansökningstillfället var barnet, enligt Migrationsverkets noteringar, klädd utan vinterkläder och skor som inte var anpassade för årstiden.

Migrationsverket konstaterade att barnet två år tidigare, i december 2014, hade fått bidrag om 600 kronor, och även i oktober 2015 hade beviljats 800 kronor. Därmed ansågs behovet vara säkerställt. Migrationsverket avslog ansökan. Att pojken nu vuxit från två år till tre år och därmed ändrat storlek togs det ingen hänsyn till. Det är ju så att man skäms!

Förvaltningsrätten delade inte Migrationsverkets bedömning utan biföll överklagandet och beviljade pojken ersättning. Domstolen uttalar att barnet var i en ålder då han växer snabbt och därför inte kan anses tillgodosedd med förra vinterns kläder. Det var även tydligt att han de facto inte hade adekvata kläder och att han inte hade pengar att köpa det för. Äntligen någon med lite sunt förnuft!

Där hade historien kunnat sluta lyckligt, om det inte vore för Migrationsverket. Inte nog med att de avslog pojkens ansökan i det första skedet. De lägger nu dyrbar tid, energi och resurser på att överklaga till Kammarrätten i syfte att frånta pojken de få hundralappar som han behövde för att kunna få vinteranpassade kläder. Än värre blir det när Kammarrätten bifaller överklagandet och pojken således inte beviljas några pengar. Ytterligare ett barn tvingades således gå frysande.

Ibland skäms man över den svenska myndighetsutövningen. Det kan inte ha undgått någon att Migrationsverket de senaste åren har varit överbelastade. Handläggningstiderna är längre än någonsin samtidigt som personalen går på knäna. Att i den situationen lägga resurser på att överklaga ett beslut, i syfte att frånta en treårig pojke några hundralappar till vinterkläder… Ja, vad ska man säga. Det är ju så man skäms!