I början av året öppnade Migrationsöverdomstolen upp för att det, vid prövning av ansökan om förlängning av arbets- och uppehållstillstånd som har meddelats på grund av anställning, ska göras en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor. Det öppnades även upp för att det, i de fall då alla kriterier inte varit uppfyllda hela anställningstiden, skulle göras en proportionalitetsbedömning. De aktuella domarna rörde främst bedömningen av lön och försäkringar.
Undertecknad har sedan dess drivit linjen att motsvarande synsätt bör appliceras även vid bedömningen av andra krav, däribland efterföljandet av semesterlagen. Det är därför med glädje jag nu kan konstatera att vi har fått gehör för detta inte bara i migrationsdomstolen utan även i Migrationsverket. Detta bekräftas bland annat i ett beslut som meddelades i början av mars månad.
Ärendet gällde en man med fru och barn som vistades i Sverige med arbets- och uppehållstillstånd på grund av anställning. Familjen hade varit bosatt i landet i över fem års tid. I samband med ansökan om permanent uppehållstillstånd granskade Migrationsverket nitiskt samtliga anställningsvillkor under samtliga år och skickade ett kompletteringsföreläggande, varvid undertecknad kontaktades av huvudmannen.
Migrationsverkets initiala bedömning var att mannen inte hade varit semesterledig under minst 20 dagar per semesterår. Detta eftersom han, på eget initiativ och av flera personliga skäl, valt att arbeta extra under sin semesterledighet. Undertecknad skrev ett längre yttrande i vilket de korrekta omständigheterna presenterades för Migrationsverket på ett pedagogiskt sätt, och sammanställde tillsammans med huvudmannen en rejäl bevisuppgift som bifogades till styrkande av omständigheterna.
Därefter beslutade Migrationsverket att bevilja mannen och hans familj permanenta uppehållstillstånd. Migrationsverket gick helt på vår linje. Migrationsverket uttalar i beslutet explicit att det tidigare påpekats finnas avvikelse angående semesteruttag men att verket nu gör en sammantagen bedömning att anställningsförhållandet i grunden är seriöst. Migrationsverket noterar i beslutet särskilt att mannen aldrig har bundit sig vid att avstå från sin rätt till ledighet, och att han inte heller gjort anspråk på intjänad lön utan att ta ut ledighet.
Migrationsverkets beslut i detta ärende mottages med öppna armar. Det vittnar om en rimlig tolkning och tillämpning av det lagstöd som finns i ljuset av den praxis som nu cementerats av Migrationsöverdomstolen. Tänk om all rättstillämpning kunde göras i samma anda.