En man ansökte om och beviljades arbets- och uppehållstillstånd på grund av en anställning. Han ansökte därefter om förlängning av tillstånden.

Av ansökningshandlingarna framgick att han under viss tid hade haft en månadslön som enligt Migrationsverket understigit den kollektivavtalsenliga lönen. Arbetstagaren och arbetsgivaren anförde att det blivit ett misstag och att mellanskillnaden betalats ut retroaktivt. Detta hade gjorts innan Migrationsverket uppmärksammade bristen.

Migrationsverket avslog ansökan och beslutade att utvisa arbetstagaren. Detta då arbetstagaren hade erhållit 460 kronor för lite i lön per månad under en viss period. Denna omständighet förändrades inte av att arbetsgivaren retroaktivt betalat ut löneskillnaden. Migrationsverket ansåg att lönen var sämre än kollektivavtalsenlig nivå eller praxis varför fortsatta tillstånd inte kunde beviljas.

Det bör särskilt noteras att arbetsgivaren rättade misstaget när det upptäcktes i samband med nästkommande lönerevision, utan att det först påtalats av Migrationsverket. Arbetstagaren hade således kompenserats av arbetsgivaren.

Migrationsöverdomstolen meddelade prövningstillstånd och uppgav att frågan i målet var vilken betydelse det har vid bedömningen av om en förläningsansökan kan beviljas, att lönen under en del av den tidigare tillståndsperioden varit lägre än kollektivavtalsenlig.

Migrationsöverdomstolen uttalar att det ska göras en bedömning av om villkoren varit uppfyllda, och att det rör sig om en framåtsyftande bedömning såväl som en bakåtsyftande bedömning avseende tidigare perioder. Migrationsöverdomstolen uttalar att det är en helhetsbedömning som ska göras. Domstolen uttalar att vid den bakåtsyftande bedömningen av anställningsvillkoren kan det inte göras någon bedömning månad per månad. Istället bör det göras en bedömning av anställningsvillkoren under hela tillståndsperioden.

Klaganden hade haft en lön som med god marginal överstigit försörjningskravet. Han hade även haft en lön som under stor del av perioden varit kollektivavtalsenlig. Lönen hade under ett års tid understigit lönenivån i kollektivavtalet. Det finns, uttalar Migrationsöverdomstolen, ingen anledning att betvivla att detta berott på ett rent administrativt misstag från arbetsgivarens sida, för vilket han har kompenserat arbetstagaren genom att utbetala beloppet retroaktivt. Det finns därför ingen anledning att ifrågasätta arbetsgivarens seriositet, uttalar Migrationsöverdomstolen.

Den helhetsbedömning som ska göras utmynnade i att de grundläggande villkoren ansågs ha varit uppfyllda, varför överklagandet bifölls och arbetstagaren beviljas fortsatta tillstånd i Sverige.