Det är den asylsökande som har bevisbördan för att styrka sin identitet. Detta krav ställs även på ensamkommande barn, oavsett hur unga de är. I många fall är åldern helt avgörande för huruvida barnet får uppehållstillstånd eller inte.

Väldigt få barn som flyr till Sverige har pass. I de allra flesta ärenden godtas inte heller de andra identitetshandlingar som inges till Migrationsverket, eftersom de inte är utformade enligt svensk standard. De anses därför regelmässigt vara av enkel beskaffenhet och lätta att förfalska.

I vissa ärenden har barnen inga handlingar alls att ge in. Det kan handla om barn som kommer från landsbygden och aldrig har haft några handlingar. Det kan handla om barn som flydde med en förälder som hade alla handlingarna och som barnet kom ifrån under skottlossningen vid gränspassagen. Det kan handla om barn vars handlingar förstördes under flykten.

I alla dessa fall står barnet utan möjlighet att styrka sin identitet med handlingar. Det är helt enkelt inte möjligt. I dessa ärenden gör Migrationsverket många gånger en högst godtycklig bedömning, och skriver upp sökanden i ålder. Ett barn som uppger sig vara 15 blir 18 inom loppet av ett par minuter, med motiveringen att denne på grund av sitt agerande eller uppträdande framstår som äldre än han uppger sig vara.

I de allra flesta ärenden görs denna bedömning i samband med att Migrationsverket fattar beslut i sak, vilket gör att sökanden lever i ovisshet fram tills beslutstillfället om Migrationsverket anser hen vara barn eller vuxen. Det skapar en ovisshet som är påfrestande för barnet, och det gör det svårare att förutse utgången i ärendet. Barnet får i dessa fall inte heller möjlighet att bemöta Migrationsverkets kritik i första instans, utan först i andra instans.

För att komma till bukt med problemet har det nu lämnats en lagrådsremiss. I denna föreslås ändringar i Utlänningslagen som syftar till att Migrationsverket så snart som möjligt efter asylansökan ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande barns ålder. Detta ska göras i de situationer då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år men det inte är uppenbart att sökanden är vuxen. Migrationsverkets beslut i denna fråga ska kunna överklagas till domstol. De föreslagna lagändringarna ska, om de godkänns, träda i kraft den 1 maj 2017.

Som advokat verksam på migrationsrättens område och med ett stort antal ensamkommande flyktingbarn välkomnar jag de föreslagna ändringarna med öppna armar. De skulle bidra till minskad ovisshet, högre transparens, större förutsebarhet, enklare processföring, och högre rättssäkerhet. Det gagnar alla.

Lagrådsremissen Åldersbedömning tidigare i asylprocessen återfinns i sin helhet på http://www.regeringen.se/48fe4b/contentassets/32cdcb5ae45d4e24ae4a6acea6b84f21/aldersbedomning-tidigare-i-asylprocessen