Historien upprepar sig. Återigen tar polisen i stadens norra förorter i med hårdhandskarna för att komma till bukt med den misstänkta narkotikahandeln bland ungdomar. Metoderna denna gång är emellertid nya. Civilklädda poliser som rör sig utomhus efter skymning. För ungdomarna omöjliga att identifiera som poliser eftersom de varken bär uniform eller visar bricka. Därtill handgripligheter utan dess like. En s.k. brottningsmatch, slag och sparkar, nedfällning av barnet på mage, handfängsel med armarna på rygg och, först efter att barnet ligger handfängslad på mage, pepparspray i ögonen. Det svider. Inte bara fysiskt för barnet utan psykiskt för undertecknad.
Dessvärre är det inte någon engångsföreteelse. Inte något undantag. Inte någon enskild tjänsteman som fått saken om bakfoten. Undertecknad har under våren träffat flera barn som har vittnat om det aktuella, eller snarlika, händelseförloppet. Polisens egna uppgifter i ärendena har inte vederlagt påståendena. Tvärtom har uppgifterna vidgåtts i alla väsentliga delar. Det är helt enkelt senaste nytt på polisfronten, om man får uttrycka sig så.
I undertecknads ögon är detta uppenbart övervåld och en helt oacceptabel myndighetsutövning. Redan av den anledningen bör det omedelbart upphöra. Därtill bidrar det knappast till något ökat förtroende för polisen, varken hos barnen eller dess föräldrar eller dess bekanta. Tvärtom. Polisens myndighetsutövning i dessa situationer riskerar att urholka allt förtroende för myndigheten. Det torde inte vara rätt väg att vandra för att komma till bukt med brottsligheten…