Som försvarare är man van vid att komma in sent i brottmålsprocessen. Polisen vill i de allra flesta fall höra målsäganden och eventuella vittnen först. De vill i princip vidtaga alla andra utredningsåtgärder först, för att till sist låta den misstänkte komma till tals. Detta är inget nytt.
Men vad händer då när polisens handläggningstider blir allt längre? Vad händer när den misstänkte delges misstanke efter att flera veckor, eller månader eller rent av år passerat innan den misstänkte får komma till tals? Det är min mening att aktuellt förfarande riskerar att förta den enskildes rätt till en rättvis rättegång.
Låt oss ta ett par exempel.
Alibibevisning: Låt oss säga att åklagaren påstår att du befunnit dig på en viss plats vid en viss tidpunkt. Du vet att du inte var där. Hur bevisar du det? Det är egentligen omöjligt att bevisa att man inte var på en plats vid ett visst tillfälle. Det man däremot kan göra är att bevisa att man var någon annanstans vid samma tillfälle. Man åberopar så kallad alibibevisning. Möjligheten att åberopa alibibevisning försämras emellertid markant ju längre tid som passerar. Får du frågan dagen därpå vad du gjorde igår kan du sannolikt svara. Men vad händer om det passerar en vecka? En månad? Kanske till och med 8-9 månader? Kanske till och med mer än ett år? Tänk dig att polisen knackar på din dörr och frågar var du befann dig vid ett visst klockslag en helt vanlig dag för 8 månader sedan? Hur ofta kan du svara på det på rak arm? Dessutom behöver du hitta någon annan som har lika bra minne som du och som under ed törs svära på att du var just där just den dagen och tiden för 8 månader sedan och kan lämna en detaljerad redogörelse för detta… Det är uppenbart mycket svårare än om du hade fått frågan dagen efter påstått brottstillfälle. Möjligheten att föra alibibevisning försämras således rejält allt eftersom tiden går.
Teknisk bevisning: På många ställen runt om i samhället finns kameror av olika slag på offentliga platser. Vissa övervakar endast medan andra spelar in. Inspelningarna raderas då efter viss tid. Vanligtvis sparas inga inspelningar mer än ett par månader. Så vad händer när polisen efter ett halvår påstår att du agerat på ett visst sätt på en viss plats? Du vet att du var där, du känner till situationen, men du vet att du inte agerade såsom påstås. Det måste ha varit någon annan. Du ber naturligtvis polisen att inhämta övervakningsfilmerna från platsen. Polisen låter meddela att det är inte är möjligt eftersom begäran inkommer för sent, eventuella filmer är redan raderade. Har du något annat förslag?
Det här är endast ett par av de problem som även helt oskyldiga personer misstänkta för brott drabbas av till följd av polisens långa handläggningstider. Möjligheterna att föra alibibevisning och åberopa teknisk bevisning förtas redan innan den misstänkte delges misstanke. Den rättegång som äger rum därefter kan inte anses vara rättvis.