Den 1 oktober genomfördes flera ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Ändringarna syftar till att ge parterna i ett brottmål ett stärkt integritetsskydd. Rent konkret innebär det att namn och andra personuppgifter på den som är misstänkt för brott och den som har utsatts för brott inte ska lämnas ut lika lättvindigt som förr, utan först efter en sekretessprövning. Detta kommer i praktiken att leda till att namn på brottsoffer och brottsmisstänkta inte kommer att lämnas ut redan på det tidiga stadiet då de får en advokat. I egenskap av brottmålsadvokat välkomnar jag det stärkta skyddet med öppna armar.

 

En brottmålsprocess är allt som oftast påfrestande för alla inblandade parter. En person som blivit utsatt för brott mår ofta mycket dåligt psykiskt och påverkas även negativt i andra avseenden. Det kan exempelvis handla om fysiska skador, psykiska skador eller egendomsskador. Samtidigt som den utsatte ska ta sig igenom den jobbiga tiden som följer efter ett brott, nödgas hen även medverka i en brottsutredning. Detta i sig kan vara jobbigt för den enskilde.

 

Även för den som är misstänkt för brott kan det vara oerhört påfrestande att medverka i en brottsutredning. Om personen ifråga uppsåtligen har begått ett brott får man väl anse att hen har sig själv att skylla för att vara föremål för utredning. Men vi får inte glömma bort alla de fall där den misstänkte faktiskt är oskyldig, och inte alls har begått det brott som läggs hen till last.

 

Min uppfattning är att ingen av de personer som är inblandade i en brottmålsutredning mår bättre av att bli uthängd i media eller av att jagas av journalister. Det gynnar varken offret eller den presumtive gärningsmannen. Allra värst blir det naturligtvis för den som faktiskt är oskyldigt misstänkt för ett brott. En av våra grundläggande principer är att man är oskyldig tills motsatsen bevisas. Det är dock inte så den misstänkte presenteras i mediala sammanhang. Efter att ha figurerat i media en stund är personen, som enligt myndigheterna endast är misstänkt för brott, så gott som redan dömd av allmänheten. Även om personen senare visar sig vara helt oskyldig så har hen åsamkas irreparabla skador.

 

Mot denna bakgrund välkomnar jag det stärkta skyddet för parterna i ett brottmål. Numera kommer personuppgifterna på den misstänkte i regel bli offentliga först i samband med att en stämningsansökan ges in, eller då det beslutas om tvångsmedel såsom häktning. Det gemensamma för dessa stadier i brottmålsprocessen är att ärendet har utretts närmare och att det finns en betydligt starkare misstankegrad, än vad som krävs för att få en advokat.

 

Förhoppningsvis kommer lagändringarna att leda till att färre oskyldiga hängs ut i media och döms av allmänheten. För mig är det skäl nog till att välkomna ändringarna med öppna armar. För mig väger den enskilda individens intressen och personliga integritet betydligt tyngre än mediernas intresse av höga tittarsiffror.

 

Läs mer om lagändringen här http://www.helsingborgstingsratt.domstol.se/Templates/Pages/DV_Press.aspx?id=50514