Nils Hillerts och Emilie Hillerts debattartikel publicerad på Magasinet Para§raf: Har oskyldiga dömts och skyldiga kommit undan?
Enligt en färsk granskning av SVT har det framkommit att NFC rutinmässigt låter bli att utföra DNA-prover i fall där DNA-halten understiger ett visst gränsvärde. Detta reser allvarliga rättssäkerhetsfrågor. För det första skulle tester av dessa prover eventuellt kunna såväl fria som fälla tilltalade för allvarliga brott som de annars dömts respektive frikänts från. Men än allvarligare är kanske att detta skett utan att vare sig polis, åklagare eller försvarare informerats om det. Hur NFC avgränsar sitt uppdrag må vara deras sak att besluta, men att avgränsningen görs bakom en formulering [...]
Advokat Emilie Hillert har uttalat sig i Aftonbladet om hur barnen glöms bort i asylprocessen
Barnen glöms bort i asylprocesserna – trots att barnkonventionen nu är svensk lag. Det hävdar advokaten Emilie Hillert. – För barnen är det helt förödande att ryckas upp från det enda land de känner till, säger hon. Emilie Hillert är advokat och har företrätt många afghanska barnfamiljer som fått utvisningsbeslut de senaste åren. Hon menar att många har hamnat i ett moment 22. Afghanistan tar inte emot barnfamiljer som utvisas med tvång – då kan de inte deporteras. Samtidigt gör svenska myndigheter vad de kan för att familjerna frivilligt ska lämna landet, enligt Hillert. [...]
Lars Hurtigs debattartikel publicerad på Magasinet Para§raf: Kriminalvården struntar i häkteslagens portalbestämmelser
Jag är försvarare i ett mål där bland annat ett tiotal personer i åldrarna 18-20 år är misstänkta för grovt narkotikabrott. Majoriteten av dem är häktade sedan i februari detta år. De har alltså suttit inspärrade i cirka åtta månader. Ett frihetsberövande är alltid mycket påfrestande, varför det också stadgas i Häkteslagen 1 kap 4§ Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. I följande paragraf anges Verkställigheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. I den [...]
Migrationsverkets nya tolkning av försörjningskravet är både till fördel och nackdel för de sökande
I ärenden som gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning måste personen i Sverige (anknytningspersonen) i regel uppfylla ett försörjningskrav för att personen/personerna som ansöker om uppehållstillstånd (sökande) ska beviljas uppehållstillstånd. Det finns en del undantag som jag återkommer till i slutet av. Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska ha en arbetsrelaterad inkomst eller ett kapital som gör att anknytningspersonen varje månad har ett visst bestämt normalbelopp kvar efter att bostadskostnaden är betald. Det uppställs också ett krav på att anknytningspersonen ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard. Försörjningskravet regleras [...]
Emilie Hillerts krönika publicerad på Magasinet Para§raf: Till alla er som tror att asylprocessen är rättssäker
Sommaren håller just på att övergå i höst när jag för första gången blir kontaktad. Han säger att migrationsdomstolen ska ge honom en ny advokat och undrar om jag kan åta mig hans asylärende. Det hela låter lite märkligt, men jag svarar att det går bra, och att jag kommer kontakta honom när det är klart. Det går snabbare än förväntat för redan nästa dag ringer migrationsdomstolen och undrar om jag kan åta mig uppdraget. Informationen som lämnas är väldigt begränsad, som den oftast är innan domstolen formellt fattat beslut, men [...]
Migrationsdomstolen måste pröva målet även om den enskilde har lämnat Sverige
En person ansökte om asyl i Sverige och fick avslag av Migrationsverket. Det fattades även ett beslut om utvisning av personen. Personen överklagade till migrationsdomstolen, men valde senare att lämna Sverige. Han åkte istället till Tyskland och sökte asyl. Migrationsdomstolen avskrev målet. Domstolen var av uppfattningen att utvisningsbeslutet hade verkställts när personen lämnade Sverige. Domstolen ansåg att han därmed återkallat sin ansökan om asyl i Sverige, och sitt överklagande till domstolen. Målet överklagades till Migrationsöverdomstolen som inte ansåg att detta var en korrekt handläggning. Migrationsöverdomstolen ansåg inte att målet skulle [...]