Migrationsverkets nya tolkning av försörjningskravet är både till fördel och nackdel för de sökande

I ärenden som gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning måste personen i Sverige (anknytningspersonen) i regel uppfylla ett försörjningskrav för att personen/personerna som ansöker om uppehållstillstånd (sökande) ska beviljas uppehållstillstånd. Det finns en del undantag som jag återkommer till i slutet av.

Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen ska ha en arbetsrelaterad inkomst eller ett kapital som gör att anknytningspersonen varje månad har ett visst bestämt normalbelopp kvar efter att bostadskostnaden är betald. Det uppställs också ett krav på att anknytningspersonen ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard.

Försörjningskravet regleras sedan den 16 juli 2016 i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Tillfälliga lagen). Migrationsverket har den 24 juni 2020 kommit med ett nytt rättsligt ställningstagande om försörjningskravet, alltså ett uttalande om hur Migrationsverket anser att lagen bör tolkas och tillämpas. Det rättsliga ställningstagandet behandlar dock endast försörjningskravet avseende inkomst, inte avseende bostad. I det rättsliga ställningstagandet framkommer både negativa och positiva tolkningar för den enskilde av Migrationsverket.

Innan den Tillfälliga lagen infördes innebar försörjningskravet att anknytningspersonen skulle kunna försörja sig själv. I och med den Tillfälliga lagens införande har det utökats till att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv och den/de sökande. Detta framgår av lagtexten.

I Migrationsverkets rättsliga ställningstagande framgår även att anknytningspersonen ska kunna försörja hela hushållet, alltså även eventuell partner (make/maka/sambo/registrerad partner) och försörjningsberättigade barn, även om dessa inte är de personer som ansöker om uppehållstillstånd.

Att anknytningspersonen ska kunna försörja hela hushållet framgår inte av lagtext. Av förordningen (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att anknytningspersonens försörjningsförmåga efter avdrag för preliminär skatt ska uppgå till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken.

Migrationsöverdomstolen har utifrån denna bestämmelse i avgörandet MIG 2019:22 klargjort att förbehållsbeloppet ska beräknas utifrån hela hushållets levnadsomkostnader. Detta har lett till att Migrationsverket bedömer att anknytningspersonen ska kunna försörja hela hushållet. Detta är en tolkning som kan medföra negativa konsekvenser för den sökande.

Enligt det rättsliga ställningstagandet måste inkomsten tillhöra anknytningspersonen själv eller åtminstone stå till anknytningspersonens förfogande. Eftersom personer som är gifta har underhållsskyldighet gentemot varandra får dock anknytningspersonen makes, makas, registrerad partners eller sambos inkomst även räknas med. Det gäller också par som tänker inleda en relation enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

Det är alltså en tolkning som kan medföra positiva konsekvenser för den sökande eftersom även partnerns (makes, makas, registrerad partner eller sambo) inkomst kan räknas med i bedömningen av om anknytningspersonen uppfyller försörjningskravet.

Det finns en del undantag från försörjningskravet. Kravet på försörjning gäller endast vid första ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det gäller inte vid en ansökan om förlängning. Vidare gäller inte försörjningskravet om anknytningspersonen är ett barn.

Försörjningskravet tillämpas inte heller när den sökande är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är barnets förälder som bor tillsammans med barnet i Sverige.

Ibland görs det undantag om anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Det är dock en del krav som ska uppfyllas för att undantaget ska aktualiseras i sådana fall.

Det kan också göras undantag om det föreligger synnerliga skäl och att sökanden har en särskild anknytning till Sverige.

Detta är inte en uttömmande redogörelse för undantagen utan det finns fler undantag.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande är bra på det sättet att det förhoppningsvis leder till att det lättare går att förstå vilka krav som uppställs och att lika fall behandlas lika. Dessutom är vissa av Migrationsverkets tolkningar positiva för sökandena. Dock är andra tolkningar negativa och det rättsliga ställningstagandet kan därför utgöra en nackdel för sökanden i vissa situationer.

 

By |2020-09-15T10:34:45+02:00september 15th, 2020|