Knapphändiga domskäl och nekad muntlig förhandling grund för återförvisning

Migrationsöverdomstolen har undanröjt migrationsdomstolens dom i ett mål och återförvisat målet till migrationsdomstolen. Grunden var att allvarliga brister i migrationsdomstolens handläggning innefattande knapphändiga domskäl och nekad muntlig förhandling.

Målet handlar om en person som först beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. När personen ansökte om förlängning beslutade Migrationsverket att avslå ansökan om flyktingstatusförklaring, återkalla hans alternativa skyddsstatusförklaring och beslutade att personen skulle utvisas. Migrationsverket ansåg att det fanns synnerlig anledning att anta att han gjort sig skyldig till ett grovt brott vilket gör att han utesluts från rätten att få skydd som alternativt skyddsbehövande.

Personen överklagade detta beslut till migrationsdomstolen och begärde att det skulle hållas muntlig förhandling. Migrationsverket avslog yrkandet om muntlig förhandling och därefter avslogs även överklagan. Beträffande frågan om personen skulle uteslutas från att anses som alternativt skyddsbehövande hänvisade migrationsdomstolen till de skäl som angavs i Migrationsverkets beslut.

Personen överklagade domen till Migrationsöverdomstolen. I Migrationsöverdomstolens skäl anges de bestämmelser som behandlar frågorna i målet, vilket är att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, att det av rättens beslut ska framgå de skäl som bestämt utgången samt att i ärenden enligt Utlänningslagen får muntlig förhandling hållas i en viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I en migrationsdomstol ska muntlig förhandling hållas, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.

Vidare anger Migrationsöverdomstolen att det är Migrationsverket som har bevisbördan för att en person ska kunna uteslutas från att anses som alternativt skyddsbehövande på grund av ett grovt brott. Eftersom konsekvenserna av ett sådant beslut är stora för personen i fråga måste särskilt höga krav ställas på både utredningen och de skäl som läggs till grund för beslutet. En migrationsdomstols utrednings- och motiveringsskyldighet är därför långtgående i sådana mål. Om personens uppgifter om gärningen som skulle ha utgjort brott ifrågasätts och det kan ha betydelse för utgången om statusförklaringen ska återkallas, kan muntlig förhandling inte anses obehövlig och ska därför hållas om personen begär det.

Migrationsdomstolens dom var mycket kortfattad och hänvisade till skälen för Migrationsverkets beslut. De invändningar som framförts av personen har varken redovisats eller bemötts i domen. Det framgår alltså inte om migrationsdomstolen har beaktat invändningarna och i så fall hur de har bedömts. Migrationsöverdomstolen anser att detta är särskilt allvarligt på grund av de konsekvenser en återkallelse har för personen det gäller.

Migrationsöverdomstolen undanröjde domen på grund av bristerna i migrationsdomstolens handläggning och återförvisade målet till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Det är av stor vikt att migrationsärenden utreds tillräckligt och att sökanden får möjlighet att komma till tals och bemöta Migrationsverkets invändningar. Ofta är besluten som Migrationsverket tar och domar som migrationsdomstolarna meddelar livsavgörande beslut för personen det gäller. Därför är Migrationsöverdomstolens beslut av stor vikt då det klargörs att migrationsdomstolen inte kan utreda på detta bristfälliga sätt och skriva så pass knapphändiga domskäl. Förhoppningsvis får beslutet inte bara betydelse för det enskilda målet utan även för migrationsdomstolarnas framtida handläggning.

Migrationsöverdomstolens mål heter UM 19410-18 och beslutet meddelades 2019-06-18.

By |2019-09-03T13:26:19+02:00september 3rd, 2019|