I Utlänningslagen uppställs villkor för att en utlänning ska få arbetstillstånd. Enligt 6 kap. 2 § Utlänningslagen uppställs bland annat kravet att lön, försäkringar och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande nu specificerat vad ”övriga anställningsvillkor” enligt denna bestämmelse innebär.

Lön och försäkringar som anges i bestämmelsen är också anställningsvillkor som har valts att anges uttryckligen i lagtexten. Sammanfattningsvis säger Migrationsverket i sitt rättsliga ställningstagande att övriga anställningsvillkor avser samtliga förmåner och skyldigheter som gäller vid en anställning, utöver lön och försäkringsskydd. Det innefattar också anställningsvillkor som följer av lag, till exempel av Semesterlagen, Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen. Även de övriga anställningsvillkor som följer av lag ska innefattas i helhetsbedömningen av alla anställningsvillkor enligt 6 kap. 2 § Utlänningslagen. De anställningsvillkor som följer av lag ska ha en särskild tyngd i den bedömningen.

Att övriga anställningsvillkor innefattar samtliga förmåner och skyldigheter i en anställning följer av bland annat MIG 2018:12. I målet var det fråga om klagandens semesterförmåner som klaganden enligt lag har rätt till. Migrationsöverdomstolen prövade denna fråga i bedömningen av om anställningsvillkoren varit sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och därmed ansåg domstolen att semesterförmåner innefattas i övriga anställningsvillkor. Annars hade det inte varit möjligt att göra den prövningen.

Migrationsverket finner stöd för sitt resonemang även i arbetsrättslig doktrin i vilken det framhålls att innehållet i ett anställningsavtal inte endast består av det som uttryckligen har avtalats. Även arbetsrättslig lagstiftning, kollektivavtal och rättspraxis ska vägas in och det som följer av lag blir en del av anställningsavtalet.

Migrationsverket noterar även att semester och arbetstid utgör anställningsvillkor enligt artikel 6.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/ EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning.

Av tidigare praxis från Migrationsöverdomstolen framgår det att det vid en ansökan om förlängt arbetstillstånd ska det göras en bakåtblickande bedömning av om förutsättningarna varit uppfyllda under de föregående tillståndsperioderna. Vidare framgår det av praxis att det ska göras en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor vid bedömningen om anställningsvillkoren varit sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Övriga anställningsvillkor ska alltså ingå i helhetsbedömningen.

Migrationsverket framhåller i sitt rättsliga ställningstagande att anställningsvillkor som följer av lag skiljer sig från övriga anställningsvillkor. De villkor som följer av lag har en starkare ställning. Andra villkor som arbetsgivaren åtar sig frivilligt genom kollektivavtal är föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter och är således inte lika beständiga som lagar.

Sammanfattningsvis anger Migrationsverket i sitt rättsliga ställningstagande att brister i anställningsvillkor som följer av lag, till exempel Semesterlagen, har en särskild tyngd vid helhetsbedömningen av om anställningsvillkoren under tidigare tillståndsperioder varit i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om det rör sig om en mindre brist som har en rimlig förklaring, såsom att arbetstagaren av misstag har tagit ut några för få semesterdagar, kan ändå anställningsvillkoren som helhet anses ha varit i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vid bedömningar av brister måste dock försiktighet iakttas för att undvika utnyttjande av utländsk arbetskraft och att konkurrensen snedvrids till förmån för oseriösa arbetsgivare.