Ytterligare begränsningar i möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete efter avslutat asylärende

Vi har i ett tidigare inlägg från den 20 april 2020 skrivit om hur Migrationsöverdomstolen begränsat möjligheterna till att bevilja uppehållstillstånd på grund av arbete efter avslutat asylärende (även kallat spårbyte). Nu har Migrationsöverdomstolen den 29 april 2020 meddelat en till dom, i mål MIG 2020:8, som medför ytterligare begränsningar till denna möjlighet.

Den här gången gällde det en person som hade sökt asyl i Sverige i augusti 2015. Migrationsverket beslutade i oktober 2016 att avslå asylansökan och utvisa personen. Utvisningsbeslutet fick laga kraft, d.v.s. blev definitivt, den 7 april 2017. En tid senare anmälde personen att det hade uppkommit hinder mot att verkställa beslutet om utvisningen och framförde nya omständigheter som inte hade prövats tidigare. Med anledning av detta beslutade Migrationsverket att bevilja personen en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd. Något som är möjligt med stöd av 12 kap. 19 § i utlänningslagen. Under denna tid var personen undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Enkelt uttryckt betyder detta att sökanden i fråga har rätt att arbete i Sverige under tiden ansökan handläggs.

I november 2018 beslutade Migrationsverket att avslå ansökan om uppehållstillstånd. Personen ansökte senare om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen, alltså ett så kallat spårbyte. En sådan ansökan måste alltid ha inkommit senast 14 dagar efter att avslagsbeslutet i asylärendet har vunnit laga kraft.

Såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen avvisade dock ansökan. Det betyder att dom inte prövade målet i sak. Frågan som Migrationsöverdomstolen prövade var huruvida en person kan beviljas ett spårbyte när en sådan ansökan sker efter en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.

Migrationsöverdomstolen tolkade reglerna kring spårbyte på så sätt att domstolen anser att en sådan ansökan ska göras senast 14 dagar efter att beslutet att avslå sökandens asylansökan, det s.k. grundärendet, fått laga kraft. Eftersom detta i det nu aktuella fallet alltså inträffade den 7 april 2017 blev följden att ansökan om spårbyte ansågs ha inkommit för sent. Den rättsliga följden av detta blir att en sådan ansökan inte ska prövas och istället avvisas.

Migrationsöverdomstolens dom är en i raden av avgöranden som begränsar möjligheten för personer som har hunnit etablera sig på den svenska arbetsmarknaden att stanna kvar i Sverige. Följden blir att dessa personer måste lämna Sverige och ge in en ny ansökan om uppehållstillstånd på grund av sin anställning. Det är inte ovanligt att handläggningstider för ett sådant ärende överstiger 12 månader.  Ett sådant förfarande är varken bra för individen som tvingas avbryta sin integration och etablering på arbetsmarknaden eller arbetsgivaren som plötsligt förlorar en anställd.