Kvinna från Somalia behöver inte styrka sin identitet för att bli svensk medborgare

Migrationsöverdomstolen har nyligen meddelat ett avgörande i vilket dispens gavs från kravet på styrkt identitet för att kunna bli svensk medborgare. Det var en kvinna från Somalia som ansökt om svenskt medborgarskap.

Huvudregeln är att identiteten ska vara styrkt för att en person ska kunna bli svensk medborgare. Enligt praxis innefattar identiteten personens namn, födelsedatum och medborgarskap.

Det finns möjlighet att få dispens från att behöva styrka sin identitet för att bli medborgare och det är om personen har haft hemvist i Sverige i minst åtta år och har gjort sin identitet sannolik.

Skillnaden på att göra sin identitet sannolik och att styrka sin identitet är att det är högre krav för att man ska lyckas styrka sin identitet. Det krävs pass för att styrka sin identitet men pass från just Somalia anses inte kunna styrka en persons identitet enligt svenska myndigheter.

Kvinnan i målet hade i en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter år 2005 uppvisat ett pass av vilket det framgick att hon var född år 1942. Denna ansökan fick avslag. År 2009 kom kvinnan till Sverige och sökte asyl och uppgav då att hon var född år 1946. Kvinnan beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande år 2010. När kvinnan sedan ansökte om svenskt medborgarskap uppgav hon att födelseåret 1946 grundade sig på uppgifter hon fått från släktingar och vänner i sin hemtrakt.

Migrationsverket avslog kvinnans ansökan om svenskt medborgarskap på grund av att hon inte uppfyllde kravet på styrkt identitet och för att Migrationsverket ansåg att det inte fanns grund att göra undantag från detta krav. Migrationsverket ansåg att båda födelsetiderna byggde på lösa antaganden från kvinnans sida.

Kvinnan överklagade till migrationsdomstolen som avslog överklagandet på grund av att förutsättningarna för dispens inte var uppfyllda eftersom det fanns anledning att ifrågasätta riktigheten av uppgiften om födelsetid.

Kvinnan överklagade till Migrationsöverdomstolen och framförde bland annat att hon inte kan styrka sin identitet genom pass eller annan identitetshandling. Somaliska pass som utfärdades efter januari 1991 uppfyller inte säkerhetskraven. Kvinnan känner inte till sin exakta födelsetid vilket är fallet för många somalier. I Somalia är det inte lika viktigt som i Sverige att veta när man är född och det är ingen som firar födelsedagar.

I Migrationsöverdomstolen var frågan om kvinnan ska medges dispens från kravet att styrka sin identitet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förarbeten av vilka det framgår bland annat följande.

Dispens från kravet på styrkt identitet ska i första hand kunna tillämpas för personer som utan egen förskyllan saknar möjlighet att styrka sin identitet, exempelvis personer vars hemlands statsförvaltning upphört att fungera eller för flyktingar som på grund av andra förhållanden i hemlandet saknar möjlighet att få fram de handlingar som krävs.

Bedömningen av om personen gjort identiteten sannolik ska göras utifrån samtliga omständigheter i ärendet och det ska göras en samlad bedömning av dessa. En omständighet som väger tungt är om personen har stått fast vid samma uppgifter om sin identitet under hela vistelsen i Sverige.

En omständighet som ger anledning att ifrågasätta trovärdigheten är om personen lämnar olika uppgifter om sin identitet i ärendet om uppehållstillstånd respektive i ärendet om medborgarskap. I de fall då en person under vistelsen i Sverige har ändrat uppgifterna om sin identitet bör det beaktas om ändringen skett efter påpekande av någon myndighet eller om de nya uppgifterna har lämnats av personen på eget initiativ.

Om ändringen görs efter påpekande av en myndighet bör uppgifterna behandlas med stor tveksamhet. Har personen däremot frivilligt ändrat sina uppgifter ”bör en mindre kategorisk syn kunna anläggas på saken.”

Migrationsöverdomstolen går sedan vidare till en bedömning i detta fall. Migrationsöverdomstolen anser att kvinnan lämnat en godtagbar förklaring till varför hon ändrade uppgiften om när hon föddes från första ärendet om anknytning till andra ärendet om asyl.

Migrationsöverdomstolen anger att hon vid ett tillfälle ändrat uppgiften om födelsetid och att hon inte gjort det efter påpekande av någon myndighet utan på eget initiativ. Endast det ändrade födelseåret är inte en sådan omständighet som gör att Migrationsöverdomstolen finner anledning att ifrågasätta kvinnans uppgifter om sin identitet.

Migrationsöverdomstolen anser vid en sammantagen bedömning att kvinnan har gjort sin identitet sannolik och att hon därför ska medges dispens från kravet på styrkt identitet. Överklagandet ska därför bifallas.

Migrationsöverdomstolens dom får anses ge uttryck för att domstolen utgår från hur verkligheten faktiskt ser ut och inte utgår från ett svenskt perspektiv. Det kan vara stora skillnader på uppfattningen om, och betydelsen av, när man är född i Sverige respektive Somalia och det är viktigt att bedöma frågor om identitet utifrån den kontext som gäller för personen ärendet gäller.

I detta fall har kvinnan angett att det inte är lika viktigt i Somalia som i Sverige att veta när man är född och man firar inte födelsedagar. Att svenska domstolar kan väga in det i bedömningen är positivt.

Migrationsöverdomstolens dom meddelades 2019-10-31 i mål nr UM 4433-19.

By |2019-11-12T14:50:38+01:00november 12th, 2019|