Migrationsdomstolen har meddelat en dom gällande giltig ursäkt i ett ärende om ansökan om verkställighetshinder. Efter en person har ansökt om asyl och fått avslag på sin ansökan i alla instanser och därmed har ett utvisningsbeslut kan en ansökan om verkställighetshinder göras om det har uppstått nya omständigheter i ärendet. I Utlänningslagen finns det ett förbud mot att utvisa en person bland annat om det finns skälig anledning att anta att pojken löper risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Om nya omständigheter uppstår efter asylärendet är avslutat får Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd om det finns skälig anledning att anta att det föreligger en sådan risk som anges ovan. Om Migrationsverket inte kan meddela ett sådant beslut för att det inte finns skälig anledning att anta en sådan risk kan Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om de nya omständigheterna kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten på grund av risken för dödsstraff och så vidare, samt att personen inte kunnat åberopa omständigheterna tidigare, eller personen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.
I första hand kan Migrationsverket alltså bevilja uppehållstillstånd om det föreligger hinder mot verkställighet. Kravet är dock att det finns skälig anledning att anta att det föreligger en sådan risk. Därför är det möjligt för Migrationsverket att bevilja en ny prövning för att utreda omständigheterna mer om det kan antas att omständigheterna utgör hinder mot verkställighet. Kan antas är alltså ett lägre krav än skälig anledning att anta.
Målet gäller en pojke från Afghanistan som sökte asyl i Sverige 2015. Han fick avslag på sin asylansökan i alla instanser och hans utvisningsbeslut gällde från november 2017. I december 2017 lämnade pojken in en ansökan om verkställighetshinder. Han anförde att eftersom han konverterat till kristendomen förelåg det hinder mot att verkställa beslutet om att utvisa honom. Migrationsverket avslog ansökan och när han överklagade till migrationsdomstolen avslog även migrationsdomstolen överklagandet.
Migrationsdomstolen gjorde bedömningen att det var nya omständigheter att pojken hade konverterat till kristendomen. Omständigheten bedömdes utifrån vad som är känt om hur personer som konverterar i Afghanistan vara sådan att det finns skälig anledning att anta att pojken löper risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning respektive risk för att utsättas för förföljelse. Migrationsdomstolen fann dock att pojken inte hade en giltig ursäkt för att han inte anfört den nya omständigheten tidigare. Migrationsverket avslog hans asylansökan i oktober 2016. Pojken döptes i december 2016 och gick en kurs i kristendom i mars 2017 och dessa uppgifter hade han kunnat tillföra ärendet innan migrationsdomstolen avslog överklagandet i september 2017, enligt migrationsdomstolen. Därför beviljades inte pojken ny prövning.
Detta överklagades till Migrationsöverdomstolen som tog upp målet för att pröva frågan om hur kravet på giltig ursäkt ska tillämpas i förhållande till det förbud mot verkställighet som uppställs om det finns skälig anledning att anta att den sökande riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Migrationsöverdomstolen konstaterar att migrationsdomstolen har funnit att det finns skälig anledning att anta att pojken löper sådan risk som anges i föregående syfte som innebär ett förbud mot verkställighet. De nya omständigheterna uppfyller därför ett högre beviskrav än vad som uppställs för att beviljas en ny prövning och det uppfyller beviskravet för att det ska finnas en så hög risk att det föreligger ett förbud mot att verkställa utvisningen. Därför finns det enligt Migrationsöverdomstolen inget utrymme för att tillämpa ett undantag i form av krav på giltig ursäkt för att bevilja ny prövning. I detta fall när migrationsdomstolen har bedömt att det finns skälig anledning att anta att utlänningen löper en risk att sådan risk straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning krävs inte att kravet på giltig ursäkt ska vara uppfyllt för att ny prövning ska få beviljas.
Migrationsöverdomstolen upphäver därför migrationsdomstolens dom och Migrationsverkets beslut och beviljar pojken ny prövning av frågan om uppehållstillstånd samt visar målet åter till Migrationsverket för prövning av frågan om uppehållstillstånd.
Domen gör att det inte kan uppställas ett krav på giltig ursäkt i mål om verkställighetshinder om det finns skälig anledning att anta att personen som ansöker riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det gör att migrationsverket och migrationsdomstolar kan bevilja ny prövning i större utsträckning och gör att bedömningarna blir mer rimliga och humana. Tidigare har en person som inte har haft giltig ursäkt för att inte ha åberopat nya omständigheter tidigare kunnat utvisas till ett land där personen riskerar dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr. Det blir ett orimligt resultat i praktiken att svensk lag får sådana konsekvenser som står i strid med artikel 3 i EKMR. Därför var det ett glädjande besked när denna dom meddelades av Migrationsöverdomstolen.
Domen meddelades den 10 april 2019 av Migrationsöverdomstolen.