Nytt avgörande från Migrationsöverdomstolen – helhetsbedömningen ska även innefatta kravet på semester, vid ansökan om förlängt arbets- och uppehållstillstånd.

Migrationsöverdomstolen har tidigare i år öppnat upp för att det, vid prövning av ansökan om förlängning av arbets- och uppehållstillstånd som har meddelats på grund av anställning, ska göras en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor. Det öppnades även upp för att det, i de fall då alla kriterier inte varit uppfyllda hela anställningstiden, skulle göras en proportionalitetsbedömning. De aktuella domarna rörde främst bedömningen av lön och försäkringar.  Migrationsöverdomstolen har nu i ett nytt avgörande fortsatt på samma linje. Denna gång innefattas även bedömningen av semesterledighet.

Vad gäller lön fastslår Migrationsöverdomstolen att en helhetsbedömning skall göras. Om lönen enstaka månader under tillståndsperioden, faller under det schabloniserade beloppet på 13 000 kr och det finns rimliga förklaringar till detta, ska det inte ligga arbetstagaren till last om det vid en helhetsbedömning går att utläsa att personen ligger över det schabloniserade beloppet i övrigt.

Syftet med lagen är att utländsk arbetskraft inte ska bli utnyttjad och om en person exempelvis blir sjuk eller av annan anledning måste ta tjänstledigt ska det inte bli avgörande för om personen kan få förlängt tillstånd eller inte, om personen i helhet får ut en högre lön.

Angående semesterledighet uppgav arbetstagaren att han hade haft semester. Avseende ett av åren gick det dock inte att utläsa av lönespecifikationerna att semester hade tagits ut. Detta berodde på en ren administrativ miss från arbetsgivarens sida. Migrationsöverdomstolen bedömer att en ren administrativ miss att redovisa semester på lönespecifikationer under ett av flera år inte kan läggas till grund för utvisning.

Migrationsöverdomstolen tar även upp betydelsen av att lönen understigit anställningserbjudandet. Migrationsöverdomstolen menar att Migrationsverket måste kunna fastställa om anställningserbjudandet är seriöst och att arbetstagaren får den överenskomna lönen. Det ska dock inte läggas helt avgörande vikt vid detta. Om en arbetsgivare uppger en uppskattad snittlön för en arbetstagare som har timlön så är det enligt Migrationsöverdomstolen en godtagbar förklaring till att det finns en avvikelse. Om lönen och övriga anställningsvillkor är i nivå med kollektivavtal ska uppehålls- och arbetstillstånd ändå kunna beviljas.

Sammanfattningsvis är det en helhetsbedömning som ska göras och om det inte finns något som talar för att det är en oseriös arbetsgivare ska det inte vara avgörande om det har funnits brister i anställningen enstaka månader under tillståndsperioden.

Migrationsöverdomstolens avgörande har målnummer UM 2239-17 och domen meddelades den 15 maj 2018.