Inte brottsligt av asylsökande att åberopa ofullständig resehandling

En person ansökte om asyl och gav i samband därmed in ett resedokument för statslösa från Egypten. Resedokumentet hade innan det ingavs och således åberopades ändrats på så sätt att en sida hade avlägsnats, vilket den asylsökande kände till.

Frågan i målet var huruvida detta utgjorde brukande av falsk urkund. Tingsrätten fann att så var fallet. Hovrätten gjorde emellertid en annan bedömning och personen frikändes.

I hovrätten åberopade den tilltalade protokollet från Migrationsverkets asylutredning av vilket det framgick att Migrationsverkets utredare reagerat över resedokumentets skick och utseende, att utredaren aldrig sett ett liknande resedokument och att verket av den anledningen beslutat att skicka handlingen för granskning. Migrationsverkets id-enhet som granskat resedokumentet uppgav att en sida saknades men att pappersrester från den avlägsnande sidan fanns synliga vid sömmen.

Hovrätten bedömde att det fanns mycket som talade för att förvanskningen varit väl synlig redan vid en snabb okulärbesiktning av resedokumentet. Hovrätten ansåg mot denna bakgrund att det kunde ifrågasättas om den tilltalades åtgärd inneburit sådan fara i bevishänseende som krävs för straffansvar.

Hovrätten konstaterade vidare i frågan huruvida den tilltalade haft uppsåt till det påstådda brottet att han hade åberopat resedokumentet till styrkande av sin identitet som statslös syrier från Palestina, och att det inte påståtts att uppgifterna i det avseendet varit förvanskade. Av protokollet från asylutredningen framgick även att den tilltalade upplyst Migrationsverket om att resedokumentets giltighetstid gått ut.

Hovrätten fann det inte utrett att den tilltalade kände till att avsaknaden av en sida innebar att resedokumentet i dess helhet var att betrakta som falskt och inte kunde åberopas till stöd för hans identitet. Under alla förhållanden var det inte bevisat att den tilltalade kände till, eller var likgiltig inför, att åtgärden att åberopa resedokument som identitets-handling i asylärendet innebar fara i bevishänseende. På dessa grunder friades mannen.

Domen meddelades av Göta hovrätt 2018-05-04, målnummer B 678-18

By | 2018-08-15T11:58:01+00:00 augusti 15th, 2018|