Begränsade möjligheter att beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete efter ett avslutat asylärende

Migrationsöverdomstolen meddelade dom den 24 mars 2020 i mål nr UM 9904-19. Målet avsåg en man som haft arbetstillstånd i sammanlagt fyra år i Sverige. Han ansökte om förlängning av sitt uppehållstillstånd men hans ansökan avslogs. Därefter ansökte mannen om asyl och även den ansökan avslogs. Då ansökte mannen uppehållstillstånd på grund av arbete inifrån Sverige som före detta asylsökande. Det är denna sista ansökan som prövas i Migrationsöverdomstolens dom.

Huvudregeln för uppehållstillstånd på grund av arbete är att ett sådant tillstånd ska sökas och beviljas innan personen reser in i Sverige. Det finns ett undantag från detta som avser före detta asylsökande. Om en person har ansökt om asyl i Sverige och fått avslag på sin ansökan kan personen ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete inom 14 dagar efter att avslagsbeslutet i asylärendet har vunnit laga kraft. Personen får då vara i Sverige när den ansökan görs. Det finns ett flertal krav som måste vara uppfyllda för att ett sådant tillstånd ska beviljas, bland annat ska personen ha arbetat minst under de senaste fyra månaderna när ansökan görs.

Mannen i Migrationsöverdomstolens dom uppfyllde samtliga krav som uppställs i bestämmelsen som möjliggör för före detta asylsökande att ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete. Migrationsöverdomstolen avslog ändå hans överklagande efter att hans ansökan avslagits. Frågan i målet för Migrationsöverdomstolen är om en person kan beviljas ett sådant uppehållstillstånd när personen redan tidigare under sin vistelse i Sverige har varit beviljad uppehållstillstånd för arbete. Migrationsöverdomstolen resonerar enligt följande.

Bestämmelsen som ger möjlighet till uppehållstillstånd på grund av arbete efter ett avslutat asylärende är fakultativ. Det betyder att Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om rekvisiten är uppfyllda, men inte att Migrationsverket måste bevilja uppehållstillstånd. När det är en sådan bestämmelse bör det enligt Migrationsöverdomstolen göras en bedömning av syftet med bestämmelsen och om personen tillhör den personkrets som är tänkt att omfattas av bestämmelsen.

Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att en asylsökande som har kommit till Sverige och arbetat under handläggningstiden av asylansökan, och då påbörjat
en etablering på den svenska arbetsmarknaden, inte ska tvingas lämna Sverige för att ansöka om uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen uppger att denna situation när en person redan har haft uppehållstillstånd på grund av arbete under fyra år, sedan sökt asyl, och sedan uppehållstillstånd enligt den aktuella bestämmelsen knappast var förutsedd av lagstiftaren. Vidare anser domstolen att det inte går att utläsa av förarbetena att en sådan situation skulle omfattas av bestämmelsen.

Vidare uppger Migrationsöverdomstolen att förarbetena i stället ger tydligt uttryck för att regeln är avsedd för en personkrets som har påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden under asylprocessen. Därmed bör bestämmelsen inte omfatta personer som under sin vistelse i Sverige först har haft uppehållstillstånd på grund av arbete och sökt asyl först efter att personen fått avslag på sin ansökan om förlängt arbetstillstånd. Om den aktuella bestämmelsen skulle omfatta situationer som situationen för mannen i målet skulle det inte vara i överensstämmelse med uttalanden i förarbetena om vikten av att inte skapa en ordning som gör att asylsystemet utnyttjas av personer som vill få tillträde till arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av syftet med bestämmelsen, att bestämmelsen är fakultativ och vad som uppges i förarbetena bedömer Migrationsöverdomstolen följande. I ärenden när personen före asylansökan har haft uppehållstillstånd på grund av arbete har etableringen på arbetsmarknaden inte påbörjats under asylprocessen. I sådana ärenden ska huvudregeln att ett uppehållstillstånd för arbete ska sökas och beviljas före inresan i Sverige. Undantaget att söka inifrån Sverige som före detta asylsökande är inte möjligt i dessa ärenden.

Mannen i målet beviljades därför inte uppehållstillstånd i Sverige.

Det är viktigt att information om Migrationsöverdomstolens avgörande sprids eftersom tidigare har personer i denna situation kunnat beviljas uppehållstillstånd men nu har denna möjlighet försvunnit. Det är dock oklart hur situationer med liknande, men inte identiska, omständigheter kommer att bedömas i framtiden.

Utgången i Migrationsöverdomstolens dom är mycket beklaglig. Konsekvenserna av domen innebär att före detta asylsökande som tidigare haft arbetstillstånd i Sverige hamnar i en sämre situation än före detta asylsökande som inte har haft arbetstillstånd utan bara arbetat under sin tid som asylsökande. Det är svårt att förstå hur detta kan vara en önskvärd ordning. Det bör finnas minst lika stor möjlighet att bevilja personer som har arbetat i Sverige i flera år uppehållstillstånd i förhållande till att bevilja personer som har arbetat i Sverige i fyra månader. Syftet med lagen är att inte avbryta integrationen och etableringen till arbetsmarknaden, men Migrationsöverdomstolens dom får tyvärr dessa konsekvenser.

 

 

By |2020-04-20T16:44:49+02:00april 20th, 2020|