För att bli svensk medborgare finns det en del krav som måste vara uppfyllda. Denna text handlar om ett av de kraven, nämligen identiteten.

Huvudregeln är att man ska ha styrkt sin identitet. Styrka sin identitet kan man göra med ett hemlandspass. Det är dock inte alltid Migrationsverket bedömer att man har styrkt sin identitet trots att man har ett hemlandspass. Så kan vara fallet om man är medborgare i ett land vars passhandlingar Migrationsverket i Sverige inte anser kunna styrka identiteten, vilket är fallet för medborgare i Afghanistan och Somalia, eller om det bedöms finnas oklarheter kring identiteten. Sådana oklarheter kan exempelvis anses föreligga om det har framkommit olika uppgifter om identiteten i tidigare ärende hos Migrationsverket.

Personer som inte kan styrka sin identitet, såsom personer som inte har hemlandspass och inte kan få hemlandspass, eller som är medborgare i ett land vars passhandlingar inte bedöms kunna styrka identiteten, kan vara undantagna från kravet på styrkt identitet. För att detta undantag ska gälla måste personen dels ha haft hemvist i Sverige i minst åtta år, dels ha gjort sin identitet sannolik. Det räcker alltså inte med att ha bott i Sverige i minst åtta år utan identiteten måste också bedömas vara sannolik.

Identiteten består juridiskt sett i detta sammanhang av tre delar; medborgarskap, namn och födelsedatum. Om en av dessa delar av identiteten ifrågasätts kan det bedömas att identiteten inte är sannolik. Ett vanligt problem är därför barn som kommit till Sverige utan några identitetshandlingar från sitt hemland och sökt asyl, och som i asylärendet inte kunnat göra sin ålder sannolik. I många fall har Migrationsverket då ändrat den sökandes uppgivna ålder, ofta efter att ha genomfört en medicinsk åldersbedömning. När åldern i sådana fall har ifrågasatts i asylärendet är det ofta problem med identiteten i ett kommande medborgarskapsärende.

När Migrationsverket i tidigare ärenden ifrågasatt identiteten handlägger Migrationsverket ärenden om medborgarskap på olika sätt. Att liknande ärenden hanteras på olika sätt är ett problem i sig.

I vissa fall skickar Migrationsverket ett brev med information om tidigare bedömning om identiteten till personen som har ansökt och personen får möjlighet att skicka in en förklaring eller ett bemötande till Migrationsverkets tidigare bedömning.

I andra fall tar Migrationsverket beslut utan att ge personen möjlighet att skicka in förklaring eller bemötande. Har man ansökt om medborgarskap och är medveten om att det har varit problem kring identiteten i tidigare ärende kan det därför vara bra att agera på egen hand. Det går inte att vänta på att Migrationsverket ska skicka ett brev och fråga, eftersom det inte är säkert att det kommer ett sådant brev.

Skulle Migrationsverket avslå ansökan utan att man har fått möjlighet att framföra förklaring och bemötande går det att framföra i ett överklagande till migrationsdomstolen. I de allra flesta fall är det dock en fördel att tillföra sin förklaring till ärendet så tidigt i processen som möjligt, innan Migrationsverket fattar ett beslut.