Afghanska id-handlingar kan inte styrka identiteten i ett ärende om medborgarskap, vilket ställer till stora problem för en afghan som vill bli svensk medborgare. Ytterligare problem förorsakas hen emellertid av Migrationsverkets kommunikation på temat, vilken är minst sagt vilseledande.

Vad Migrationsverket skriver i brev till afghaner som har ansökt om medborgarskap
Identiteten styrker du med ett hemlandspass eller ett identitetsdokument med foto. Dokumentet ska vara i original, ha god kvalitet och får inte vara för enkelt utformat. Det måste vara helt klart att dokumentet är äkta. Det ska vara utfärdat av en behörig myndighet i ditt tidigare hemland. Du ska själv ha besökt myndigheten antingen när du ansökte om dokumentet eller när du fick det.

Vad Migrationsverket skriver i beslutet till afghaner som har ansökt om medborgarskap
Migrationsverket konstaterar i Lifos Landinformation: Afghanistan – Medborgarskap, folkbokföring och identitetshandlingar att det finns stora brister i det afghanska folkbokföringsregistret. Bland annat framgår att någon fullständig folkräkning aldrig genomförts och att landets befolkningsmängd bygger på uppskattningar. Detta leder till brister även i utfärdandeprocessen av den i landet viktigaste identitetshandlingen tazkira. Denna handling ligger till grund för utfärdande av andra afghanska handlingar, till exempel pass. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Migrationsverket att bristen på en tillförlitlig folkbokföring och formerna för utfärdande av identitetshandlingar medför att afghanska identitetshandlingar inte kan styrka en persons identitet i ett ärende om svenskt medborgarskap.

Utifrån Migrationsverkets beslutsmotivering i beslutet blir informationen i brevet direkt vilseledande. Varför inte bara skriva som det är från början?

Givet det ovanstående är afghaners enda möjlighet till medborgarskap att invänta 8 års hemvist, och därefter göra sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Det har blivit allt svårare, givet de senaste årens myndighetsutövning, Migrationsverkets åldersuppskrivningar, och de allt mer strikta bedömningar som görs i allmänhet.

Tex kan Migrationsverket i ett asylärende bedöma att sökanden har styrkt sin identitet, för att senare inte stå fast vid det i ärendet om medborgarskap. Likaså kan Migrationsverket i ett asylärende bedöma att sökanden har gjort sin identitet sannolik, för att senare i medborgarskapsärendet frångå den bedömningen.

Givet allt detta är det oerhört viktigt att förstå problematiken i tid, och att behandla sin ansökan med nit och omsorg, för att skapa de allra bästa förutsättningarna för en korrekt bedömning i identitetsfrågan.