Så har det hänt igen. Alla som arbetar som offentliga försvarare har varit med om det. Klienter som vittnar om hur polisen med diverse fula knep försöker förmå dem att genomföra förhör utan någon försvarare närvarande.
Det kan ta sig uttryck i ett besök i cellen mitt i natten av en polis som ”bara vill prata” lite. Det kan ta sig uttryck i en ungdom som mitt i natten blir satt i en polisbil och får välja mellan att genomföra förhöret på en gång eller tas med till fyllecellen över natten (som om det fanns något samband däremellan, som om det vore lämpligt att genomföra förhör med en ungdom som är så pass berusad att det finns grund för att lobba honom, som om genomförandet av förhör skulle rättfärdiga att låta en allt för berusad ungdom vingla vidare).
Eller så kan det, vilket nog får anses vara det vanligaste, ta sig uttryck i de utnötta men bevisligen väl fungerande fraserna: Du har förvisso rätt till en försvarare. Men som du säkert förstår så finns det ingen tillgänglig just nu. Det är en hel del pappersarbete involverat och vi kan säkert inte få hit någon förrän tidigast under morgondagen. Så det innebär att du i så fall kommer frihetsberövas i något dygn först. Så hur vill du ha det? Vill du hellre genomföra förhöret nu, så du kan bli försatt på fri fot och vara hemma hos familjen redan inom några timmar? Det sistnämnda ett löfte som för övrigt sällan införlivas…
Hovrätten har nu slagit fast att erkännanden i förhör genomförda utan närvaro av en offentlig försvarare inte kan läggas till grund för en fällande dom. Detta eftersom det strider mot Europakonventionens artikel sex.
Man kan ju hoppas att detta är den väckarklocka som polisen behöver för att sluta upp med sina dumheter. Men jag skulle inte hålla andan…